Regeringskansliet, Justitiedepartementets omslagsbild
Regeringskansliet, Justitiedepartementet

Regeringskansliet, Justitiedepartementet

Offentlig förvaltning

Din arbetsdag. Sveriges morgondag.

Om oss

Vår arbetsdag. Sveriges morgondag. I Regeringskansliet jobbar vi med sakfrågor som spänner över många samhällsområden. Oavsett vilken roll du har befinner du dig i händelsernas centrum där du tillsammans med kunniga och samhällsintresserade kollegor utför ett meningsfullt arbete. Varje dag. Vårt uppdrag är att stödja regeringen i arbetet att styra landet och förverkliga sin politik. Justitiedepartementet är en del av Regeringskansliet. Här jobbar cirka 330 personer. Justitiedepartementet ansvarar för rättsväsendets myndigheter, bland annat polisen, åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården. Departementet ansvarar också för migrationsfrågor. Lagstiftningen inom statsrätt och allmän förvaltningsrätt, civilrätt, processrätt, straffrätt, allmän ordning och säkerhet samt migrations- och asylrätt ligger inom departementets ansvarsområde. Departementets ansvarsområde är brett och omvärldsstyrt och vi har löpande behov av att rekrytera dig som är såväl generalist som specialist. Många av våra medarbetare har juridisk bakgrund. En stor andel är också samhälls- och statsvetare, företags- och nationalekonomer eller har en bakgrund som till exempel polis, åklagare eller kriminolog. Samtliga utannonserade jobb finns på vår webbplats regeringen.se/jobb och delas på Regeringskansliets Linkedinkonto. För kanalen gäller Regeringskansliets netikett, se https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/netikett-for-regeringskansliets-konton-i-sociala-medier/ Foto: Martina Huber

Webbplats
http://www.regeringen.se/jobb
Bransch
Offentlig förvaltning
Företagsstorlek
1 001–5 000 anställda
Huvudkontor
Stockholm
Typ
Myndighet
Specialistområden
juridik, samhällsvetenskap, statskunskap, ekonomi, krisberedskap och migration och asyl

Adresser

Anställda på Regeringskansliet, Justitiedepartementet

Uppdateringar

  • Departementets smalaste ansvarsområde? Ibland dyker det upp frågor som väcker nyfikenheten lite extra. Till exempel ”vissa fastighetsrelaterade frågor vid flottning”. Vi bestämde oss för att prata med vår kollega Maria Kelt på enheten för fastighetsrätt och associationsrätt på Justitiedepartementet. Hon har nämligen just det ansvarsområdet. I grund och botten handlar det om att utmönstra en lagstiftning som har sina rötter i det tidiga 1900-talet och som inte längre går att applicera i dagens samhälle. Flottningslagen skrevs bland annat för att reglera hur flottningsföreningar skulle bildas och hur vattendrag skulle rensas för att timmer skulle kunna transporteras. Det innebar att sten och andra hinder togs bort ur vattendragen, åtgärder som i dag inte anses vara förenliga med modern miljöhänsyn. Den sista flottningen i Sverige ägde rum på Klarälven 1990, men trots att verksamheten sedan länge har upphört behöver länsstyrelserna fortfarande förhålla sig till den gamla lagstiftningen och till de anläggningar som finns kvar i vattendragen. En väsentlig fråga som återstår att lösa är vem som har ansvaret för att forsla bort de gamla anläggningarna nu när de inte längre fyller någon funktion. Samtidigt förklarar Maria Kelt att vissa av de gamla anläggningarna kan ha ett nytt värde. Dammar som en gång byggdes för flottningen kan exempelvis vara intressanta ur vattenkraftssynpunkt. Därför är det inte självklart att alla anläggningar ska tas bort. Det är kanske ett av departementets smalaste ansvarsområden, men också ett exempel på hur juridiken ibland sträcker sig över generationer och fortsätter att vara relevant långt efter att den verksamhet den reglerar har upphört. På bilden lossar Harry Eneröd, Hugo Carlsson och Ulf Nilsson en bröt nedanför en damm i Ulriksfors. Foto: Ylva Roslund-Forenius, Västernorrlands museum.

    • Tre män arbetar med att lossa en bröt med timmer i en fors nedanför en damm.
  • FN:s internationella dag för polissamarbete. I måndags, den 7 september, uppmärksammades den internationella dagen för polissamarbete. Dagen instiftades av FN:s generalförsamling för att uppmärksamma vikten av internationellt polissamarbete. I arbetet mot den gränsöverskridande organiserade brottsligheten har Sverige under senare år intensifierat det polisiära samarbetet med många länder, både i och utanför EU. I fråga om länder utanför EU har Sverige fördjupat samarbetet med bland annat Förenade Arabemiraten, Turkiet och Irak. Det senaste året har regeringen även fördjupat det brottsbekämpande och straffrättsliga samarbetet med bland annat Tunisien, Marocko och Brasilien. 

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • I dag är det Polisens dag. En dag då regeringen uppmärksammar och hyllar det viktiga arbete som poliser över hela landet gör, varje dag, för att skapa trygghet och säkerhet i vårt samhälle. I filmen riktar justitieminister Gunnar Strömmer ett tack till Sveriges poliser och uppmärksammar Polisens dag. Polismyndigheten Polisförbundet #polisensdag

  • Efter 13 år av förhandlingar har EU nått en överenskommelse om nya regler för flygpassagerares rättigheter. I artikeln berättar Sanam Makipour, som arbetar på Enheten för immaterialrätt och transporträtt på Justitiedepartementet, om hur det var att vara en del av förhandlingarna, särskilt under den intensiva slutspurten. Hon berättar också om Sveriges roll i processen och hur en överenskommelse till slut kunde nås. Via länken i kommentarerna kan du läsa mer om de nya bestämmelserna för flygpassagerares rättigheter inom EU.

  • Regeringen föreslår en ny produktansvarslag som anpassar reglerna till den tekniska utvecklingen.   Regler om produktansvar bygger på principen att tillverkare har ett strikt ansvar för person- och sakskador som orsakas av produkter med säkerhetsbrister. I dag är allt fler produkter uppkopplade och innehåller digital teknik. Med den nya lagen anpassas regelverket till den tekniska utvecklingen och den digitala ekonomin. Dessutom skapar produktansvarslagen en bättre balans mellan företag och skadelidande.   Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att: 🔹tillverkare kan hållas ansvariga för fler typer av produkter, även digitala produkter, 🔹skador som uppstår när information förloras eller förvanskas omfattas, och 🔹reglerna om bevisbörda och preskriptionstid uppdateras. Läs mer via länken i kommentarerna.

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Martin Holmgren utses till nationell samordnare för arbetet mot brottslighet kopplad till idrotten.   Regeringen har beslutat att utse en nationell samordnare med uppdrag att stärka och utveckla arbetet mot brottslighet och allvarliga ordningsstörningar inom idrotten.   Vid en pressträff den 10 augusti meddelade justitieminister Gunnar Strömmer och socialminister Jakob Forssmed att regeringen har utsett Martin Holmgren till nationell samordnare.   Samordnaren ska utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter och aktörer inom idrotten samt lämna förslag på hur det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet kan bli mer effektivt. Syftet är att minska brottslighetens påverkan på idrotten och bidra till tryggare idrottsmiljöer i hela landet.   Martin Holmgren har lång erfarenhet från rättsväsendet, bland annat som lagman vid Nacka tingsrätt och tidigare generaldirektör för Kriminalvården och Domstolsverket. Han har också en omfattande bakgrund inom idrottsrörelsen, bland annat som vice ordförande i Riksidrottsnämnden, ordförande i Svenska Fotbollförbundets överklagandenämnd och ordförande i Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd.   Läs mer om samordnarens uppdrag och se pressträffen i efterhand via länken i kommentarerna.

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Uppdrag ska stärka arbetet mot miljöbrott.   För att göra miljöområdet mindre attraktivt för brottslig verksamhet behöver samhällets förmåga att effektivt upptäcka och arbeta mot miljöbrott stärkas.   Regeringen har därför gett Polismyndigheten i uppdrag att, tillsammans med Brottsförebyggande rådet (Brå), Naturvårdsverket och Åklagarmyndigheten, föreslå hur samverkan kan stärkas och att vidta åtgärder för att kartlägga miljöbrottsligheten.   Polismyndigheten ska bland annat: 🔹föreslå hur en funktion för systematisk och långsiktig myndighetssamverkan mot miljöbrott kan organiseras och inriktas, 🔹föreslå vilka myndigheter som ska ingå i samarbetet, samt 🔹hålla ihop arbetet med att kartlägga och analysera miljöbrottsligheten, utbyta information och utveckla metoder för att stärka arbetet mot miljöbrott.   Läs mer om uppdraget via länken i kommentarsfältet. 

    • Ingen alternativ bildtext i den här bilden
  • Regeringskansliet, Justitiedepartementet omdelade detta

    Nu är det klart. Samarbetsavtalet som tydliggör detaljerna kring placeringen av svenska intagna i Estland är underskrivet. Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten och Liisa Pakosta, justitie- och digitaliseringsminister i Estland, signerade avtalet under en presskonferens i Tallinn under onsdagen. – Det faktum att svenska intagna snart ska avtjäna delar av sina straff i Estland är historiskt. Något liknande samarbetsavtal mellan länder har inte ingåtts förut, säger Rikard Jermsten. #KrimJobb #KrimVård 

    • En kvinna och en man sitter vid ett bord, en håller i en mapp.

Anslutna sidor

Liknande sidor